"Pianokvintett i f-moll, op. 2" är ett kammarmusikverk komponerat av Miklós Rózsa under hans studietid i Leipzig. Verket uruppfördes 1928 i slutet av hans tredje termin vid konservatoriet, där Rózsa själv spelade viola. Ett år senare framfördes kvintetten utanför den akademiska miljön av Grevesmühl-kvartetten och pianisten Heinz Eccarius, vilket fick betydande uppmärksamhet i pressen och stärkte den unge kompositörens karriär.
Kvintetten består av fyra satser:
- Allegro non troppo, ma appassionato
- Molto Adagio
- Allegro capriccioso
- Vivace
Även om Rózsa använder traditionella former som sonatform och rondo, hämtar han också inspiration från samtida musik vid den tiden, inklusive Claude Debussy. Verket kännetecknas av kontrapunktiska strukturer, som Rózsa förfinade under sina studier, samt en rikedom av idéer, minnesvärda teman och ett passionerat tonalt språk.
| Genre (Fx Pop, Rock, Barn m.m.) | Klassisk |
| Sidor | 128 |
| Serie | Breitkopf Urtext Edition |
| Bidragsgivare | Rozsa, Miklos(Composer) |
| ISMN | 9790004189429 |