Septuor in E-flat Major Op. 65

"Septett i Ess-dur, Op. 65" är ett unikt kammarmusikverk komponerat av Camille Saint-Saëns mellan 1879 och 1880. Verket skapades på begäran av matematikern Émile Lemoine, grundare av kammarmusikföreningen "La Trompette", som önskade ett stycke som inkluderade trumpet tillsammans med stråkar och piano. Saint-Saëns var initialt tveksam till idén men accepterade slutligen utmaningen och komponerade detta anmärkningsvärda verk.

Septetten är skriven för en ovanlig besättning bestående av trumpet, två violiner, altfiol, cello, kontrabas och piano. Den består av fyra satser:

1. Préambule (Allegro moderato) – En högtidlig inledning med unisona skalor som leder till trumpetens entré på en hållbar Ess.
2. Menuet (Tempo di minuetto moderato) – En sats som kombinerar barocka inslag med romantiska drag och en elegant melodi i triosektionen.
3. Intermède (Andante) – Den mest romantiska av satserna, kännetecknad av sin lyriska och innerliga karaktär.
4. Gavotte et Final (Allegro non troppo) – En livlig avslutning som blandar gavottens traditionella rytm med virtuosa pianopassager och avslutas med en briljant fuga.

Verket framfördes i sin helhet första gången den 28 december 1880 och blev snabbt populärt. Saint-Saëns blev själv förvånad över framgången och arrangerade senare septetten för pianotrio, medan hans elev Gabriel Fauré skapade en version för fyrhändigt piano.

Denna utgåva presenterar verket i dess ursprungliga form och innehåller både partitur och stämmor, inklusive alternativa trumpetstämmor i låg Ess (original) och B. Dessutom innehåller den en informativ introduktion på engelska, franska och tyska, som ger insikt i verkets tillkomst och historiska kontext.