Vad har Bachs “Juloratorium” med Hercules att göra? Mer än man kanske först kan tro. Hösten 1733, när den sachsiske kronprinsen Friedrich Christians 11-årsdag närmade sig, komponerade Johann Sebastian Bach den världsliga kantaten “Lasst uns sorgen, lasst uns wachen” (Låt oss vaka över honom, låt oss skydda honom), som han framförde på prinsens födelsedag den 5 september tillsammans med Collegium Musicum i trädgården vid Zimmermanns kaffehus i Leipzig.
Librettot av Picander berättar den mytologiska historien om den unge Hercules, som, ställd inför valet mellan lust och dygd, naturligtvis väljer den “rätta” vägen. Att Hercules är tänkt som en allegori för den unge kronprinsen antyds redan i öppningskören och blir explicit i slutkören.
De flesta körerna och ariorna i kantaten är idag välbekanta genom deras senare inkorporering i Bachs “Juloratorium”, BWV 248. Till exempel omvandlas den festliga öppningskören “Lasst uns sorgen, lasst uns wachen” till öppningskören “Fallt mit Danken, fallt mit Loben” (Fall med tacksamhet, fall med lovsång) i nyårskantaten. Även om det musikaliska intrycket förändras av det nya tematiska sammanhanget, kommer publiken säkert att göra många glada återupptäckter!
| Typ (fx Lärobok, samling m.m.) | Vocal partitur |
| Niveau | Låg Intermediär |
| Sidor | 56 |
| Media | Noter |
| Bidragsgivare | Sebastian Bach, Johann(Composer) Wolf, Uwe(Artist) |
| Språk | Engelska, Tysk |
| ISMN | 9790007330071 |